Det du inte visste att du ville ha – Artikel om Clarex ur magasinet Screen & Marknaden nr 8 2018

Den 7/12-2018 Publicerade magasinet Screen & Marknaden sitt åttonde nummet för år 2018 med en fördjupande artikel om oss på Clarex. Artikeln finns att läsa på följande länk Screen & Marknaden nr 8 2018 med samtliga bilder på sidan 10-14 alternativt i nedan text

Det du inte visste att du ville ha

Screen & Marknaden beger sig till Nacka Forum, strax öster om Stockholms innerstad. Här träffar vi Robert Renz, som driver Clarex Europe AB med mottot; För ett bestående intryck. Ett motto som sammanfattar det man gör på ett enkelt sätt. Men det är mer bakom fasaden än så…

Det du inte visste att du ville ha - Artikel om Clarex ur magasinet Screen & Marknaden nr 8 2018

Clarex är ett skyltföretag, som inte tillverkar skyltar. Detta är företaget som tar fram idéerna till skyltar och skyltkoncept, som sammanfattar företagens identitet. Man har kanske en egen idé om hur och var man vill ha sin skylt, för att visa att man finns. Men skylten är mycket viktigare än så och det finns mycket som man inte tänkt på, som man inte visste att man ville ha.

  • Jag kan ju börja med att förklara att vi jobbar väldigt okonventionellt och väldigt otraditionellt, på två olika sätt; Vi tar betalt för det vi faktiskt gör och beskriver utvändigt, vad som finns invändigt, inleder Robert Renz, som driver Clarex.

Tar betalt för det de gör

Robert drar ett exempel på hur han menar; exempelvis arkitekter samt reklam- och kommunikationsbyråer tar betalt för en tjänst. En tjänst som innebär att ta fram ett koncept. Sedan får någon annan stå för att bygga byggnaden eller producera materialet till reklamen.

  • Skyltföretag säljer ju skyltar och i detta ingår ett arbete; vilken skylt det är, var skylten ska sitta, söka bygglov och så vidare. Men det tar inte traditionellt skyltföretag betalt för, det man tar betalt för är ju skylten, förklarar Robert.
  • Det kan även ingå annat arbete som man inte tar betalt för, som skyltföretag. Det kan vara att man tar fram en animerad skylt i ett fotomontage, så kunden ser ungefär hur det kommer att se ut. Detta görs i olika storlekar och färger. Detta tar man ju inte betalt för, för det är skylten man ska sälja.
  • Sedan ska ju allt det här bli en teknisk specifikation; vilket djup skylten ska ha, hur den ska vara belyst, monteringsdetaljer och så vidare. Det här tar man ju inte heller betalt för, det är ju en beskrivning av själva skylten man ska sälja.

Det Robert Renz syftar på är att om alla dessa delar ingår i en skylt som, exempelvis, kostar 10 000 kronor, måste man ha jättebra marginaler för att täcka alla delarna som man i princip bjuder på.

  • Vi själva jobbar som så att vi tar fram ett underlag till kunden, precis som denne vill ha det och det är det vi tar betalt för.
  • Om man ska bygga ett hus så är det väl bättre med en bra grund. Eller om man ska måla en vägg, så blir resultatet bäst om man spacklar först och gör det där lilla extra med underarbetet.

Med andra ord; det spelar ingen roll hur fin färg eller vilken tapet man använder, eller hur fint hus man bygger, om grunden är dålig. Det är samma visa med skyltar.

  • När man bygger hus pratar man med arkitekten, när en målare ska måla så ska det först spacklas, det är förarbetet som båda dessa tar betalt för. Men det är något som skyltfirmor bjuder på, fortsätter Robert.
  • Vi gör underlaget och beroende på hur fint det ska bli, så lägger vi ner den tiden som behövs. När vi sedan är klara så äger kunden underlaget, med den tekniska specifikationen, som kunden sedan får ta till den tillverkare man tycker är bäst.

Valet

Det låter kanske lite konstigt, men här kommer twisten. Kunden får som sagt ta sitt nya underlag vart den än behagar, eller så köper man den via Clarex och får 50% rabatt på förarbetet.

Låt oss säga att underlaget kostar 5 000 kronor. Antingen tar man underlaget till ett eget skyltföretag man själv väljer och betalar 5 000 kr. Ett underlag, som är framtaget med hänsyn till de bästa förutsättningarna för kunden, som vilket skyltföretag som helst förstår och kan räkna på för offert.

Eller så låter man Clarex förmedla jobbet och får halva priset på förstudien.

  • Vi skulle aldrig slarva. Vi lägger ner den tid som behövs för att göra ett bra jobb och vi blir ofta anlitade som just skyltkonsulter till bl a kommuner och statlig verksamhet.
  • I exempelvis kommunal verksamhet måste allt gå på upphandling, men det är ju viktigt att den som upphandlar, upphandlar rätt sak. Det ska vara rätt pris på rätt sak.

Om en kommun väljer att anlita Clarex så gör de en förstudie och beskriver alla skyltar och hur de ska sitta, vilket då blir upphandlingsunderlaget. Det skyltföretag som sedan ger lägst pris på detta får då det jobbet.

  • Kommunen får då det bästa priset på den rätta lösningen.

Vad ska du förmedla?

En snygg skylt i rätt miljö höjer värdet. Ta bilar som ett utmärkt exempel på detta; där är det emblemet som snyggar upp hela bilen. Precis samma sak går att implementera på kläder; där logotypen på brösten lyfter hela plagget.

Robert betonar att många tyvärr ser sin skylt som ett nödvändigt ont; man har precis flyttat verksamheten till nya lokaler eller startat upp en ny verksamhet, då måste man ha en skylt så folk vet vad man heter. Bara skylten sitter där. Mer än så spelar ingen roll.

  • Företagen som säljer mat, kosmetika och kläder lägger ner jättemycket tid och jättemycket pengar på att inreda butiken i den speciella stil man har. För alla vet att kläder och andra produkter ser mycket snyggare ut i rätt miljö.

Det är det andra man gör som är både okonventionellt och otraditionellt; man beskriver utvändigt vad som finns invändigt. Det för att konsumenten ska förstå vad man ska vänta sig av företaget, för vi alla vet det, en skylt är ofta det första intrycket man får av ett företag.

  • Vi tar fram känslan för ett varumärke, inte hur varumärket ser ut eller är. Utan hur varumärket ska förmedlas.

Arbetssättet man använder kallas för korsbefruktning. Man tänker inte på vanliga skyltar i plast eller plåt, man tänker steget längre och kombinerar material som egentligen inte har något med varandra att göra.

Nya Karolinska

I Solna påbörjades år 2010 ett sjukhus som från år 2016 kom att ersätta delar av det äldre Karolinska universitetssjukhuset Solna, som stod färdigt år 1940. Men varumärket Karolinska, som ursprungligen hette Karolinska Institutet, har anor från 1810, när Kung Karl XIII grundade det den 13 december.

Men tillbaka till nutiden. Det statligt ägda bolaget Akademiska Hus Aktiebolag, som äger och förvaltar ett fastighetsområde om 3 miljoner kvadratmeter och äger Nya Karolinska Solna, letade efter ett skyltföretag som kunde göra skyltarna till huset.

  • Vi kunde direkt konstatera att den logotyp som skulle sitta på murarna, enligt deras skyltmanual, inte alls stämde överens med den karaktär som fastigheten och varumärket andades, berättar Robert Renz.
  • Enligt deras manual skulle logotypen vara vit mot en cerisefärgad botten, vilket inte speglar Karolinskas renommé. Det överensstämde inte med karaktären. Man kunde inte få till det på ett bra sätt.

Karolinska Institutet, som tidigare skrivet, grundades redan år 1810, förtjänade ju faktiskt något som speglar historien. Det är gammalt, klassiskt, exklusivt…

  • … av hög kvalitet och trovärdigt. Men det var inget som återspeglades i vad deras skylt sa.
  • Jag sa att jag ville gå tillbaka till rötterna och göra skylten som man skulle gjort den för 200 år sedan. Det är den skylten man ska ha. Men exklusivitet? Vad är exklusivt? Just det, guld är exklusivt.
  • Guld fanns inte i deras skyltmanual. Men jag sa; den ska vara i guld.

Den logotyp som skulle stå som grund för skyltarna var alldeles för enkel och avskalad, det var platta streck. Robert ville se något större, något mer grandiost. Han ville inte ha en skylt. Robert ville ha en skulptur. En formgiven skulptur.

  • Det är ju inget som ett skyltföretag gör. Det är något som gjuterier och konstnärer gör. Så ja, det var vad vi gjorde. Vi gjorde skyltarna som sitter på murarna på Karolinska.

Tre skyltar som totalt sett kostade upp mot en miljon kronor. Men i alla fall, när det kom till upphandling så vann Clarex den. Det fanns ju inget motstånd. Clarex hade tagit fram både idén och designen.

IT-företaget

I slutet av år 2017 blev man anlitade av ett IT-företag i Stockholm att göra ett litet jobb med fönsterdekor. Då tog man även fasta på att man ville ha en skylt; en skylt som skulle sitta invändigt, men synas utvändigt.

  • De fick nämligen inte sätta skylten utvändigt. Men inne i lokalen fanns en stor vit vägg, det var där man ville slänga upp en jättestor skylt.
  • Men vi kunde däremot konstatera att om man skulle sätta upp en stor skylt där, som skulle synas bra från vägen utanför, så skulle det se bedrövligt ut.

En skylt ser ju jättebra ut på avstånd, exempelvis om den sitter på ett tak. Så om man ville ha den här skylten fin, skulle man behöva vara tvungen att göra den väldigt liten och den skulle således inte synas. Då kom man på nästa koncept;

  • Loggan var nämligen så att det var en vit text på en röd botten. Lite som IKEAs logotyp; text på en stor platta.
  • Det funkar ju jättebra som ett litet emblem på en väska, men på en tre meter bred skylt, på ett IT-kontor som är vitt och ska vara superminimalistiskt, då passar det inte alls, fortsätter Robert.
  • Då kom vår idé; vi gör det här till en tavla istället. VDn nappade på idén direkt.

Skylten förblev den skylt man hade tänkt, men bakgrunden blev en tavla, som gick enligt färgschemat; i rött.

  • VDn tände ju till på konceptet och fick i uppdrag att titta efter konst som gick i linje med företaget och dess värderingar.
  • Han hittade lite abstrakt konst och det var ju jättehäftigt. Men eftersom att vi inte kunde ta någon annans verk, så fick vi ta fram det själva och lägga ner den tiden som krävdes.

Clarex sålde med andra ord denna förstudie med tre olika förslag på hur tavlan skulle se ut, med olika former i olika strukturer. Det kom även på tal om hur skylten skulle belysas, vilket fick bli med spotlights för att verkligen ta fram strukturerna.

Till andra kunder man har tagit fram skyltar, eller ja, rättare sagt förstudier till skyltar, i exempelvis läder.

  • Den här kunden, som finns på Norrmalmstorg, ville ha något annorlunda. Först var det snack om en skylt i endast läder, men resultatet blev en skylt i läder, ljust trä, rostfritt stål och en glasskiva.

Man kan fråga sig hur många skyltföretag som har sålt en skylt i läder, hur många som har sålt en tavla istället för en skylt och hur många som har sålt en skulptur istället för… Ja, det är säkert inte många och det är än färre som har gjort alla tre.

Produktionen

Som tidigare skrivet så är Clarex skyltföretaget som inte tillverkar skyltar. Det finns således ingen egenproduktion på denna firma. Förutom den egenproduktion i form av kreativitet och hjärnverksamhet vill säga…

  • Vi tar ju fram så många olika skyltar, vi skulle inte få plats med så många olika maskiner och lager. Det är bättre att andra aktörer, som kan sitt hantverk i just det materialet som krävs, anlitas.
  • Om vi däremot endast tillverkade mässingsskyltar så skulle det räcka med att vi införskaffade en gravyrmaskin. Men våra lösningar är så anpassade, efter vad som är teoretiskt möjligt, att det inte skulle funka.
  • Vårt jobb är att förverkliga kundens vision och ta fram något bättre.

Clarex grundades som handelsbolag år 1990 av Robert Renz och Patrik Fagerström, men vid grundandet var det faktiskt ett företag som producerade egna skyltar. År 2008 ändrade man däremot om hela konceptet och la ner produktionen, för att inrikta sig på att bli en av Sveriges ledande konceptleverantörer av skyltar.

Det är ett företag som präglas av en grupp kreativa medarbetare, med tre heltidsanställda och en rad konsulter, med erfarenheter från många olika områden. Både Roberts syster och bror har varit anställda, där den förstnämnda fortfarande är kvar som konsult. Brodern valde däremot att lämna bolaget i samband med omstruktureringen av bolaget.

  • Men brorsan var lättad av att gå vidare. Han köpte alla maskiner i produktionen och tillsammans med systern startade han ett eget skyltföretag, som har många av de tidigare kunderna.
  • Syrran jobbar drygt halvtid här på Clarex och halvtid med brorsan, det passar henne perfekt eftersom hon målar också, berättar Robert.

Slutet gott, allting gott. Ja, det löser sig alltid och Robert tackar för tiden vi har suttit och talats vid på ett café i Nacka Forum, innan han springer iväg på ett nytt möte.

 

Annonser

Vad är den röda tråden när man kommer in på val av en specifik skyltmodell?

Hade vi varit advokater hade vi sagt ”stringens”. Ett mer allmänt men minst lika passande uttrycket är ”den röda tråden”, liktydigt med att man upplever att saker och ting hör/passar ihop. Rätt utfört ser man instinktivt hur en historia vävs fram till ett uppenbart och harmoniskt helhetsintryck.

Att många väljer en stil som därefter accentueras med föremål som ligger i linje med det uttryck man är ute efter, är nog mer regel en undantag.

Med en klassisk bar-skylt i neon vill man förmodligen ge intrycket av att vara förflyttad tillbaka till 50-talet, om man exempelvis placerar skylten i en miljö med en gammal jukebox, HD, Indiana MC eller vad man nu tycker att det amerikanska 50-talet i övrigt representerar.

Skyltar kan om de placeras, konstrueras och formges på ett adekvat & ändamålsenligt sätt tillföra ett stort mervärde. Både i avseende av att vara estetiskt tilltalande så som varumärkesbyggande. Det här är något som inte minst gäller för ett av våra senaste skyltprojekt. Ett projekt där vi tog fasta på vad kunden vill förmedla, vilken typ av verksamhet man bedriver, viken lokal man har och var den är placerad.

Den gamla dubbelsidiga flaggskylten som vi hjälpte Twenty Studio med för ett par sekel sedan hade sett sina bästa dagar. Receptionen där vår kund först tar emot sina besökare saknade dessutom en välkomnande receptionsskylt. Vår kund kände att det var hög tid att kontakta Clarex för att åtgärda detta. Vi besökte Twenty Studio och fann inspiration i och med det faktum att vår kund arbetar med det visuella mediet film. Lokalen ingav redan en klassisk biokänsla som gjord att arbeta vidare på. Efter att vi tagit fram ett koncept kunde vi knyta ihop detta projekt med en interiör och en exteriör skylt i två olika utföranden, men med samma/liknande materialval.

Resultatet som bilderna i kollagen visar är två bearbetade skyltar som tar fasta på ett modern formspråk. Fasadskylten är inifrån LED-belyst och bokstäverna är toppade med silver- och guldtitanlegerad rostfritt stål. Den interiöra skylten är en akrylskylt med reliefbokstäver i silver- och guldtitanlegerad rostfritt stål.

Twenty_Studios - Exteriör_skylt LED Flaggskylt bokstäver i guld & silver titanlegerat_ rostfritt_stål - från Clarex

Twenty_Studios - Interiör_skylt bokstäver i guld & silver titanlegerat_ rostfritt_stål - från Clarex

 

Vad är nytt, vad är gammalt och är en ny Neonskylt i gammal stil nytänk?

Vi brinner för gamla klassiska Neonskyltar.

Varför?

Vi vet inte riktigt vad det är. Kanske är det biograferna från 20- & 30-talets Stockholm som starkt bidragit till den bild vi har av staden som företeelse. Föreställ dig exempelvis Neonmetropoler som Las Vegas & Hong Kong utan de fantastiska neonskyltarna. Det går knappt att tänka sig.

För tillfället i samarbete med vårt dotterbolag AdFactory är vi mitt uppe i renoveringen av en gammal klassisk neonskylt till Teater SAT/Bristol i Sundbyberg. En ideell förening vars syfte är att producera och arrangera så väl amatör- som professionella kulturevenemang. Johan Asplund från Teater Sat/Bristol säger till tidningen Mitt i i samband med tillkännagivandet av nyöppningen av teatern ”Här kommer kunna visas bio, dans, teater men också hållas konferenser.”

För oss är det med andra ord hedervärt att som stadig leverantör av neonskyltar, nya såväl som renoverade, att vara med och göra en kulturgärning för att bibehålla och bevara denna, för stadsbilden utmärkande Neonskylt.

För en tid sedan fick vi en förfrågan från Orientaliska Matt Ateljén. De hade nyligen flyttat in i en lokal belägen i en 40-talsfastighet söder om Stockholm.  Orientaliska Matt Ateljén arbetar med att renovera och reparera mattor och har ett mycket gott renommé.

Efter att ha diskuterat igenom vår kunds önskemål var vi ganska snart inne på en klassisk neonskylt. Frågan var bara hur ”klassisk” den skulle vara. Först och främst tog vi fasta på att det skulle vara riktig, äkta neon och inte den moderna och mer energisnåla LED-varianten som kunden först hade tänkt sig.
Därefter, när vi kom till formspråket på skyltens kropp hade vi två val. Skulle skylten vara genombruten och därmed spegelvänd på baksidan, eller vara med täckta sidor?
Kunden valde att vara modig och löpte verkligen linan ut. Kanske har det något med sytråd/sy-råd att göra? Vårt skyltråd var oavsett att följa magkänslan och ta sats för äkta nostalgi.

Så min fråga är? Vad tror när man ser denna skylt? Är den verkligen ny, eller är det helt enkelt en gammal renoverad klenod från förra seklet?

Orientaliska_Matt_Ateljen - Exteriör Neonskylt - Flaggskylt från Clarex

 

 

 

Marmorering, en sann konst för innovativa, nyskapande skyltkoncept från Clarex

Marmor och andra bearbetade stenarter är tidlösa material som vi under de senaste åren har sätt öka i popularitet. Detta gäller i synnerhet för den vita italienska Cararran och mer lokalt den svenska Kolmårdsmarmorn. Troligtvis har du redan mött någon av dessa privat som exempelvis i bordsskivor, uppläggningsfat eller i butiks- och köksinredningssammanhang.

Genom att använda sig av marmor signalerar man genuinitet och exklusivitet. Baksidan är att de föremål som delvis består av marmor generellt har en hög vikt och är relativt känsliga för åverkan, framförallt tunna detaljer eller skarpa kanter. Därtill kan läggas att det dessutom är svårt att arbeta med om du vill åstadkomma tunna ”lätta” konstruktioner.

Är det möjligt att använda marmor i skyltsammanhang?

Marmor är med andra ord inte ett bra materialval som konstruktion/skyltkropp till exempelvis en inifrånbelyst LEDskylt som bland annat generellt är ihålig för att rymma dioder, elektronik etc.

Så om marmor är ett tungt, känsligt och svårt att bearbeta, hur kan vi då ta tillvara det marmorn signalerar utan att förse skyltens utförandet med marmorns baksida?

Fler alternativ tillbuds – Ett alternativ med den rätta känslan.

Att använda sig av halvfabrikat känner du säkert till i matlagning. Men det är något som praktiseras inom flertalet områden och branscher, så också inom skyltbranschen.

Efterfrågar du marmor inom vår bransch har du kanske redan stött på två halvfabrikat i form av prefabricerade självhäftande laminat eller i form av printad dekor. Nackdelen med dessa är att du inte kan ta miste på vad som är riktig marmor och dessa alternativ, bland annat eftersom de är baserade på befintliga marmormönster, oftast med upprepningar där äkthetskänslan inte infrias utan istället inger en ”billig look”, lite som en tapet med tegel.

För att uppnå den rätta äkthetskänslan utan upprepning återstår bara ett alternativ vilket är att använda en teknik som kallas för marmoring.

Vad är marmorering?

Marmorering är en gammal målarteknik som tagits fram för att imitera olika material, exempelvis marmor och trä. Den klassiska marmortekniken är vanlig i herresäten, palats, kyrkor och trappuppgångar, särskilt i äldre hus från 1800-talet och fram till sekelskiftet då marmorering i Sverige hade sin storhetstid.

De senaste åren har marmorering fått en renässans eftersom populariteten kring marmor ökat.

Rent tekniskt är marmorering en konstnärlig målningsteknik med laserande pigment i olika lager som formas fram med olika slags penslar, natursvamp, trasor etc. Penseldrag ”trollas” bort med en speciell pensel som ”fördriver” och gör ytan mjukare / suddigare. Andra penslar och exempelvis natursvamp bidrar med de karakteristiska mönster som finns för den tilltänkta marmorsorten. Olika marmorsorter kräver olika kombinationer av pigment och struktur. Tekniken och handlaget varieras och bidrar till att du näst intill inte kan bedöma om det är en marmorering du har framför dig eller en marmorsten.

Andra sten & marmorlikande material

Är ”tyngden” i materialet en viktig komponent kan även Corian vara ett alternativ. Corian är ett kompositmaterial som kombinerar den inneboende tyngdhetskänslan hos sten utan att för den delen väga lika mycket, vara lika bräcklig eller stötkänslig som sten och kan med lätthet formas med och bearbetas utan marmorstenens baksidor.
Förenklat består Corian av ett stenpulver som blandas med ett bindande medel och kan vara stukturfri och helt jämn likväl som med mönsterartad struktur.
Corian efterliknar generellt olika typer av granitsten och finns i varierande utföranden, utseenden och färger. Har du frågor gällande detta material får du gärna kontakta oss.

Mer om Kolmårdsmarmor:

Kolmårdsmarmor är en svensk marmor som bryts i området kring Kolmården, ett större bergs- och skogsområde, och benämns internationellt ofta som ”the swedish green”. Här, i sitt hemland är den mycket populär och du har garanterat sätt den på fasadbeklädnader, trappuppgångar och golv.

Kolmårdsmarmor har karakteristiskt sätt nyanser av grått och grönt, ofta i oregelbundna ränder med inslag av prickar och fläckar i vitt, svart och brunt. Det som är spännande med denna marmor är dock att den kan skilja sig mycket i utseende, beroende på var i Kolmårdenområdet den är bruten. Den kan den variera från nästan vitt till ljusbrunt, olivgrönt, grått, mörkbrunt och närmast blått till svart samt ibland med alla dessa variationer enbart på en mindre bit. Det gör att man kan välja olika nyanser efter smak och tycke och även kombinera dem för att få ett mer livligt uttryck.

På kollaget nedan har ”stenhuggaren” dvs. konstnären efter kundens förhandsval valt ut enbart ljusare partier för att skapa en Kolmårdsmarmor som bildar en ljus fond till detta unika och innovativa, nyskapande koncept.

Clarex Marmorering Marmor Corian Konstnärligt_process Fastighetsskylt Skylt_design Exklusiv_skylt Marmor_skylt Ledbelyst_skylt Inifrånbelyst_skylt Marmorerad_skylt Fastighetsregister